Spelsnack 100 och tidigare äventyr

I september 2011 startade Spelsnack. Utan namn, utan tydlig riktning och med en ljudkvalitet som liknande burktelefonens, men vi älskade spel och det drevet fick oss att fortsätta.

För Spelsnack började allt 2011 men för mig startade snacket framför datorskärmen tidigare än så, redan någon gång under 2006-2007. Med mjukvara nerladdad från piratbukten, ett musikbibliotek på trettio gigabyte och med hjälp av någon gratistjänst på internet så startade jag en webbradio.

Webbradion bestod av slumpmässigt spelad musik, förställda röster och en ensam tonårspojkes vilja att synas och bli omtyckt. För trots att jag inte var speciellt omtyckt i skolan så hade jag som flest 30 skolkamrater som lyssnade vid ett tillfälle och bortom antalet lyssnare så var det kul att prata, prata om vad som helst.

En PodcastDen responslösa datorskärmen fick mig dock att testa nya sätt att sprida min röst på internet. På det inofficiella nintendoforumet startade jag en podcast som hette ”EN PODCAST” och med de relativt liktänkande personerna, Jensa92 och Fröken Keke, så satt vi och snackade om E3, Club Nintendo, Gamecube och allmänt strunt. Om något så är det väl struntet som fortsatt från webbradion till ”EN PODCAST” och vidare till Spelsnack, vilket de andra i Spelsnack inte skulle tro eftersom jag ofta försöker destruntifiera våra spelsnack-sessioner. Det blev fem avsnitt.

omslag_1500pxNågra år senare hade jag, Jimmy Seppälä och ett gäng andra nintendonördar som växt upp på det officiella och inofficiella nintendoforumet startat sidan Spelstil. Ett forum som var tänkt att bli en stor forum- och blogg-plattform där innehållet som var skapat av användarna skulle vara i fokus (hint, det hände aldrig). För att fylla ut det relativt tomma forumet ville vi skapa innehåll för sidan och Jimmy hade vid ett flertal tillfällen tidigare nämnt att han ville starta en podcast. Jag som inte hade snackat mot datorskärmen på länge var självklart på och som som en vänlighetsgest bjöd jag även in Jensa92 eller Jens Billing som han egentligen heter. Så 17 september 2011 laddade vi upp Spelsnacks pilotavsnitt med mig Johan Olsson, Jimmy Seppälä och Jens Billing. Eftersom det för mig kändes som en comeback så valde jag Willie Nelsons On the road again som introspår, hybris deluxe.

IMG_20160112_220221Många inspelningar och medlemsbyten senare så har vi landat vid mig, Jimmy Seppälä, Emma Kujansuu, Robin Ljung Bjuggfält och en stor mängd återkommande gäster. När denna texten publiceras har vi även nått 100 avsnitt. Nu är väl detta ingen stor framgång egentligen men det är något som finns där varje vecka och jag hoppas det blir många veckor och avsnitt till.

 

För mer, lyssna på avsnitt 100 med Spelsnack.

Om våld i spel: Varför dras vi till våld?

Debatten om spelvåld poppar upp mellan varven, oftast i samband med skolskjutningar i USA där den som utförde dådet har spelat tv-spel i någon form. Allt från Assassin’s Creed via Call of Duty till World of Warcraft. När något traumatiskt händer ser vi oss ofta försöka peka ut något att skylla på. En människa med psykiska problem behöver inte alls vård, nej, nej, denne har ju spelet TV-spel, då är det ganska självklart att om man kan slakta sig igenom tusentals ettor och nollor kan man göra det på riktigt också, man har ju tränat.

Fortsätt läsa Om våld i spel: Varför dras vi till våld?

Topp 50 den här generationen

En hel generation har gått, åtta år av en hel del titlar, både bra som dåliga, överraskningar såväl som besvikelser. Jag bestämde mig för att snickra ihop en topp 50 lista över mina favoritspel under generationen som varit nu när alla tre konsoler är vid horisonten. Wii U har varit ute i ett år, PS4 står och väntar runt hörnet och Xbox One undrar fortfarande när extrabussen ska sättas in efter att tåget har försenats. Detta är ett sätt att se tillbaka på många av de stunder som har förgyllt vardagen och speciellt nu, när den tråkigaste månaden snart är förbi oss, att se tillbaka på det som varit.

Fortsätt läsa Topp 50 den här generationen